FRÅGOR OCH  SVAROM SPRÅKANALYS

På Migrationsverkets hemsida finns en video där rättschefen Fredrik Beijer beskriver hur verket använder språkanalys. Se gärna denna video innan du läser våra frågor och svar nedan.

Innehållsförteckning

1. Vad är språkanalys?

2. Varför görs språkanalyser?

3. Vem gör språkanalyser?

4. Varför görs språkanalyser av ett privat företag?

5. Vilken utbildning har analytiker?

6. Varför skyddas analytikernas identitet?

7. Hur kontrolleras arbetet?

1.Vad är språkanalys?

Det man talar om i samband med politiska asylsökande är en analys av talat språk enligt den process som kallas LADO, Linguistic Analysis for the Determination of Origin. Processen använder etablerad lingvistisk metodik och särskilt utbildade modermålstalare för att försöka fastställa asylsökandes språkliga hemvist.

2.Varför görs språkanalyser?

LADO används för att komplettera informationen om politiska asylsökande därför att de ofta saknar identitetshandlingar. Det beror på att politiska flyktingar härstammar från områden som kännetecknas av politiskt våld och kaos.

Genom språkanalysen ges den asylsökande möjlighet att styrka sitt ursprung och berättelsen om sin bakgrund genom sitt talade språk. Vissa asylsökande har levt som flyktingar på flera platser, ofta under lång tid, och det talade modersmålet kan då visa influenser även från dessa platser.

Det händer även att asylsökande förfalskar information om sitt ursprung. Dessa individer kan ha goda och hedervärda skäl till att söka uppehållstillstånd, men politisk asyl är avsedd för flyktingar från särskilt utsatta och väldefinierade områden och inte som en allmän väg till uppehållstillstånd. Språkanalysen brukar i dessa fall resultera i ett ifrågasättande av individens ursprungsinformation. Det är därför knappast förvånande att de berörda individerna – tillsammans med sina juridiska ombud – anstränger sig för att hitta fel och principiella invändningar mot LADO.

3.Vem gör språkanalyser?

Språkanalyser görs av en analytiker som behärskar den asylsökandes dialekt på modersmålsnivå. Det innebär att analytikern nästan alltid vet ifall den asylsökande talar den dialekt hon/han påstår sig ha som modersmål redan efter någon minuts samtal. Det är inte konstigare än att en infödd skåning ganska omedelbart brukar kunna skilja en annan infödd skåning från någon som låtsas tala skånska.

Analytikern vet aldrig vem som intervjuas - bara att det är en kvinna, man eller barn under 18 år med viss språklig hemvist och eventuellt andra språkkunskaper på grund av boende i flyktingläger eller liknande. Intervjun med den asylsökande spelas in så att en oberoende analys när som helst ska kunna göras av tredje part. Efter intervjun dokumenterar analytikern vad som har sagts på ett representativt och lingvistiskt korrekt vis. Hon/han samarbetar här med en lingvist. Ibland kallas ytterligare analytiker in för att komplettera informationen, särskilt då analysresultatet inte stämmer med den asylsökandes påstådda språkliga hemvist. Alla slutsatser exemplifieras med specifika exempel från den inspelade intervjun. Som en del av rapporten ingår en bedömning av hur säker analytikern känner sig på analysresultatet. Förhållanden som är otydliga eller pekar i en annan riktning än den allmänna lingvistiska slutsatsen ger en lägre grad av säkerhet för resultatet. Den slutliga rapporten valideras därefter av ytterligare en lingvist innan den skickas till beställaren.

4.Varför görs språkanalyser av ett privat företag?

LADO-arbetet initierades i Sverige i början av 1990-talet inom Migrationsverket. Efter några år ”outsourcades” verksamheten till den privata sektorn. Ett skäl var att undvika varje misstanke om politisk styrning av arbetet.

Sprakab har ingen agenda när det gäller analysresultaten. Våra medarbetare är ”språknördar” som kan ägna timmar åt att diskutera och dokumentera variationer i uttalet av ett visst ord. Målet för vårt arbete är att producera det mest korrekta och reproducerbara resultat som våra resurser tillåter. Det finns inga incitament för - eller press på - våra medarbetare att producera vare sig det ena eller det andra resultatet (utöver att det ska vara korrekt och reproducerbart av tredje part). Om en språkanalys inte ger underlag för ett tolkningsbart resultat är det också vad rapporten kommer att uttrycka. 

5.Vilken utbildning har analytiker?

Det går inte att välja att läsa sig till analytikeryrket. Här skiljer sig analytiker från översättare, tolkar och andra lingvister som kan studera vid akademiska institutioner i Sverige eller utomlands. För att alls kunna bli analytiker måste man ha exponerats för ett antal språkliga varianter inom sin ”modersmålsregion” och ha förmåga att hörselmässigt urskilja det talade språkets minsta beståndsdelar. Man måste kunna arbeta systematiskt och analytiskt och ha stor personlig integritet. Att finna lämpliga analytiker är därför mycket svårt. När de väl har rekryterats måste de utbildas internt. Detta tar flera månader, beroende på förkunskaper. Hela utbildningen är skräddarsydd för den enskilda individen men omfattar alltid lingvistik på avancerad akademisk nivå, för att säkra att analytikerns rapporter följer etablerade lingvistiska dokumentationskrav och håller måttet vid en juridisk granskning.

6.Varför skyddas analytikernas identitet?

Det kan vara svårt att acceptera att man ska behöva lita till ”anonyma vittnen” i ett rättssamhälle, men det finns två mycket starka skäl till detta när det gäller språkanalyser. Det handlar om att skydda språkanalysprocessen som sådan genom att minimera risken för korruption, och att skydda analytikern med familj från korruption och fysisk skada.

Det är ett faktum att språkanalysen kan påverka beslut om en asylsökandes uppehållstillstånd. Om språkanalytikernas namn blir kända riskerar de därför att utsättas för mutförsök, med avsikt att påverka analysresultaten för en viss grupp individer. Säger analytikern nej till att bli mutad riskerar hon/han istället hot om våld mot sin person, sin familj och sina ägodelar. Analytiker från länder där det pågår inbördeskrig är särskilt utsatta. Händelser av detta slag har verkligen inträffat i Sverige. Utan anonymitet skulle väldigt få analytiker kunna fortsätta inom yrket.

7.Hur kontrolleras arbetet?

Sprakabs medarbetare är medvetna om de mycket allvarliga konsekvenser för en individ som ett felaktigt analysresultat skulle kunna få. Därför bidrar flera personer med olika slags kompetens till varje analysrapport. Medarbetarna vet också att de ständigt ”blindkontrolleras”. Det innebär att de ibland utför ett helt nytt analysuppdrag och andra gånger kontrollerar en annan analytikers arbete utan att behöva bekymra sig om vilket som är syftet i det enskilda fallet. För att klara denna typ av kvalitetskontroll har Sprakab alltid tillgång till minst två analytiker för varje dialekt.

Arbetet kontrolleras också externt. Vi skickar regelbundet språkanalyser för validering hos den nederländska migrationsmyndigheten, både stickprov och ärenden som är svårlösta. Den externa kontrollen visar stark samstämmighet i bedömningen av olika ärenden över flera år.

ÖVERSÄTTNINGAR

RÄTTSFONETIK

SPRÅKANALYS

SPRAKAB SPRÅKANALYS

info@sprakab.com

Telefon: 08-546 403 00

Språkanalys